Ewelina Marjatta on MyFans

Feb 19, 2022 · 09:49

2011 valde jag att genomföra en sterilisering trots att jag va 23 år och inga barn. Jag kämpade med att få igenom detta via socialstyrelsen sedan 2008 då min vänstra äggledare rök under en akut operation. Jag har fyra aborter bakom mig med min man. Dessa gjordes mellan 16-23 år och ett utomkvedshavandeskap som höll på att kosta mig livet på riktigt. Notera att jag hade det ena preventivmedlet efter det andra. Ink P-stav och P-Spruta etc. Ingenting fungerade på mig. För exakt 5 år sedan betalade vi ca 80.000kr för att genomgå IVF. Provsrörsbefruktning. Biologiska barn. Jag har alltså livmoder och äggstockar kvar. En äggledare borta och den andra klipptes av vid steriliseringen. När man sterilisera sig frivilligt så får man inte en IVF med 3 försök bekostade av landstinget som många får vid ofrivillig barnlöshet. Jag och min man fick 26 embryon befruktade varav de dog på löpande band. Två överlevde ⭐️ Det placerade ett 6 dagars i mig men jag fick missfall någon dag innan testning. Hela ivf processen va hemsk, alla hormoner, äckliga tabletter, sprutor, smärtor och resor till Malmö höll på att göra mig dum i huvudet. Ett 7 dagars embryo frös vi ner för att försöka igen. De försöker skulle kosta ca 22.000kr. Jag får ofta frågor om jag har barn eller om jag ska skaffa barn. Jag valde att inte skaffa barn för många år sedan trots att jag haft samma man i 21 år. Jag ändrade mig däremot mycket för min mans skull för 5 år sedan. Å under processen i väntan på IVF’ens start så började jag känna att detta kan bli helt underbart häftigt. Jag vet väldigt väl om att jag hade blivit en bra förälder helt säkert och jag hade älskat mitt barn villkorslöst och lärt denne allt jag kan men, samtidigt är inte det min tanke om framtid. Jag lever ett liv och har en karriär där barn inte passar in alls enligt mig. Jag hade aldrig varit i porrbranschen med minderåriga i mitt hushåll. Jag kan inte normalisera att ha barn och göra porr. Tänk på att jag absolut inte väljer porren före barn utan..jag ville aldrig åtsidosätta varken mig själv eller min frihet. Jag steriliserade mig långt innan denna branschen ens fanns för mig. Jag är inte direkt barnkär i övrigt och jag har aldrig haft den starka längtan efter barn som många gråter floder för att få uppleva. Så mitt beslut är slutgiltigt nu. Nu i veckan på alla hjärtans dag, på min mans namnsdag exakt 5 år efter missfallet. Så kom fakturan för fortsatt frysförvaring i 5 år till alt att vi ska genomföra nästa behandling för att jag ska bli gravid nu. Jag valde att destruera det sista embryot och skrev under avtalet att det va mitt definitiva beslut. Min man skrev givetvis under med frågan är du 100% säker?! Han vill ha barn gärna fler och jag är ledsen för hans skull givetvis för jag älskar honom. Men jag bestämmer helt och hållet detta såklart ❤️ Jag berättar detta för att stilla folks ev funderingar.