Ewelina Marjatta

Fick ringa ambulans igår igen, han fick feber och kraftig smärta i hela buken. Han blev även inlagd och pumpad med långtidsverkande smärtstillande. Nu inväntas röntgen för att se vad som ha hänt.

Redan i fredags fattade vi att hans blindtarm va inflammerad igen. Jag sa redan i maj när de vägrade att operera och enbart antibiotika behandlade honom pga risker, att det dröjer ett halvår sen är det tillbaka. Jag ringde ambulansen efter att han kräkts några gånger och beskrev smärtorna och även fick kraftig värk i hela magen. De sa att de va magsjuka, jag sa absolut inte. De konstaterade på röntgen på lördagen att det va blindtarmen. Han få ännu värre smärtor på lördagkvällen och vrålar rakt ut. Det ger honom mer smärtstillande, det hjälper knappast. De förebygger inte med antibiotika. De frågar på söndag alltså dag 3 med konstanta smärtor klockan 15:00 om han vill bli opererad, jag säger direkt att det är vad han ska bli. Punkt slut. De tyckte att de kunde sätta in antibiotika igen, för de gick ju bra i maj. Jag sa absolut inte. Jag ser sedan att dropp slangen inte leder till hans arm och inser att de glömt sätta dit den efter flera timmar. De bad om ursäkt…de vägrade låta honom ta mediciner som han måste ta. Men tillslut fick jag rätt och han kunde ta dem. Han börjar kissar rent blod och de påstår att det är ett blodkärl som spruckit. Vilket inte kändes ett dugg troligt för mig, jag kokar inombords av ilska och försöker hålla minen inför Gustav så att han inte bli mer orolig än han redan va. Han skulle även andas in syrgas innan operationen för hans syresättning va på 90 % Jag duschade honom 2 omgångar med några timmars mellanrum i descutan. Operationen dröjer till klockan 23:00 på söndag kvällen. Då har han varit fastande sedan fredags eftermiddag. För länge… Utmattad, törstig och hungrig med konstanta smärtor. Igår morse efter operationen som nästan tog 2 timmar så berättar dem att blindtarmen faktiskt hade brustit, det förklarar hans sinnessjuka smärta på lördag kvällen. Titthålsoperation 3 ställen. Det är för jävligt med väntetiden när operationen i sig redan va riskfylld enligt dem. De hade fått rengöra hela buken. Det finns fortfarande kvar ”infektion” kroppen och antibiotikan ska ta upp det. Han fick ha syrgas tills idag på morgonen. Det kunde gått så illa, en blodförgiftning går fort och än ska man inte ropa halleluja fullt ut, givetvis för att han lever så gör jag det. Jag fick hämta honom idag för att crp visade sig vara nere på 176. Men än är detta högt såklart, men han va på 315 söndag morgon. Det bli två sorters antibiotika här hemma nu. Men ikvälll fick vi åka in igen för att han hostade blod, kan inte påstå att de kollade honom. Det har ingen förklaring riktigt, och de gjorde inga undersökningar jag nämnde gammalt blod? Hon sa att det kan va så? Han fick mer smärtstillande och de hade läst operationsberättelsen. Han hade kunnat dö. Men de vågar bara vissa läkare erkänna idag. Imorgon tar jag kontakt med vårdcentralen för någon uppföljning är inte aktuell påstås det. Ännu dummare. Gustav min älskade man, så mycket du har fått gå igenom den senaste tiden ❤️ Jag älskar dig och jag finns här precis hela tiden, jag blir däremot orolig och så arg för att vården är så förbannad kass och låter liv stå på spel. Nu sover han gott bredvid mig och frisk ska han bli 🙏🏽

Get ready, because this comeback is going to be legendary 😈

Dag 3 och inatt vid 00:00 opererades äntligen blindtarmen bort. En smärtsam väntan och fastande alldeles för länge så är han på bättringsvägen. Redan i maj kommer ni kanske ihåg att han låg inne och de valde att antibiotika behandla efter 4 dagars funderingar. Jag va tydligt att de kommer ta 6 månader innan det är tillbaka. Ingen höll med mig.. Well se hur de gick. Han fick ha syrgas en hel del före operationen och även långt efter. Det gjordes med titthål. Jag hoppas att han få komma hem idag ❤️