Cina Pödenphant

Du kramar mig hårt när jag kommer . Aldrig någonsin har du kramat så hårt. Jag vill krypa in i din famn , gömma mig . Glömma allt . Vill inte finnas . Jag är nära till tårar men jag kämpar emot så mycket jag kan . Vill inte möta din blick så jag behåller mina solglasögon på . Det gör ont . Helvete så ont . Vill bara gå och glömma att jag ens träffade dig för tre år sen . Mitt hjärta går i tusen bitar . Ändå är jag här . För mig helt idiotiskt och dumt . Men någonstans kan jag inte låta bli . Du tittar på mig , tar mina solglasögon ser mig i ögonen men jag möter inte din blick . Jag kan inte . Tårarna är så nära . Jag svär över mig själv att jag ens lät mig övertalas att köra hit . Jag klarar inte din blick men samtidigt stålsätter jag mig . Vill inte visa mig svag för dig . För jag är svag . Lägsta punkten i mitt liv , Det är du . Din blick ser bedjande på mig . Du frågar igen hur det är . Då möter jag din blick , jag ljuger . Säger att det är bra . Men innerst inne skriker jag . Du vet att jag inte mår bra . Men du kramar mig igen . Livet är orättvist . Jag hatar mig själv för att jag ens lätt detta hända . Inget jag gör eller säger kommer få det att bli bättre . Livet vill inte detta för oss . Har försökt bryta 6 ggr minst men varje gång misslyckas jag . Hur svag får man va ? Du torkar mina tårar , du kysser mig på pannan , du håller mig hårt . Någonstans är det vi men ändå inte . Livet är inte rättvis men vem har sagt det ska vara det .